saralene.blogg.se

Vår hund är lite speciell. Ibland hittar jag honom på de konstigaste av ställen. Senast har jag hittat honom på trappan. Han kan ligga där och sova hur länge som helst! Jag antar att han tycker att han har bra koll över hela huset därifrån!



Sara.

Vi gjorde rinkpremiär i helgen. Betydligt senare än ifjol, men det var kanske lika bra att vänta, för nu var det inte längre vått och lerigt i rinken och Elmeri behövde inte ens duscha efteråt.


Elmeri bara älskar att springa efter bollen, man kan seriöst göra det hur länge som helst. Han tröttnar aldrig. Kasta, springa, kasta, springa - i en evighet! Det är alltid jag som tröttnar först ;) Det är ganska lustigt egentligen, för en Coton är väl ingen "apportras" vad jag vet. Gör man samma sak med Roope så tittar han på mig  med ögon som säger "spring själv". 

Jag gillar verkligen att det finns ett ställe där man kan ha hunden löst, jag litar inte på Elmeri så mycket att jag annars skulle våga ha honom löst någonstans ute annat än i skogen eller på isen, men i rinken är det safe!

Sara.

Vi har tillbringat dagen hos veterinären (igen!). I några dagar har Elmeri knipit ihop ögonen och inte riktigt velat öppna dem. Imorse ringde jag till veterinären och vi fick genast en tid. Nu är ögonen kollade och han tydligen ögoninflammation, orsaken är lite oklar men ögondropparna vi fick med oss hem borde hur som helst hjälpa. Elmeri kommer att bli SÅ glad över att vi nu ska droppa en droppe i vardera öga fyra gånger om dagen. Dessutom kollade veterinären hans öron och han har fortfarande lite kvar av öroninflammationen. Det blir alltså dessutom örondroppar i ena örat två gånger per dag. Elmeri will not like it. Stackars, stackars liten, som har lyckats få öron- och ögoninflammation på samma gång. Men jag hoppas i alla fall att medicinerna hjälper snabbt nu!

 

 

Glad alla hjärtans dag vill jag önskar er allihopa! Kom ihåg era nära och kära lite extra idag. Mamma uppvaktade mig redan igår med en bukett rosa rosor som ni piggar upp i vargasrummet. Tack!

 

Elmeri och jag har redan hunnit vara till veterinären. Örat var mycket irriterat och vi fick örondroppar med oss hem. Vad som är felet så visste de inte riktigt, men förhoppningsvis så hjälper dropparna ändå. Elmeri tycker verkligen inte om då man stoppar saker i hans öra. Men enligt skötaren var Elmeri riktigt snäll. Tydligen måste vissa hundar få lugnande. Men som tur slapp vi den proceduren denna gång. Nu hoppas jag bara att Elmeris öra blir bra snabbt igen ♥

Jag märkte under helgen att Elmeris öra var väldigt rött, men tänkte att jag skulle vänta och se några dagar. Nå nu har jag väntat två dagar och jag tycker bara att det har blivit värre. Rött och lite svullet. Jag antar att det är öroninflammation. Stackaren. Just var det tanden och nu är det örat! 



Jag ska ringa veterinären nu så fort de öppnar och boka en tid. Fastän Elmeri aldrig har haft öroninflammation förut och fastän jag aldrig har sett en ett inflammerat hundöra förut så är jag faktiskt ganska säker på min sak. Tyvärr. Jag hoppas att det blir bra snabbt. Stackars liten.

 

 

Några bilder från kvällens agilityträning i Malax. Även om det ibland kan kännas lite väl långt att köra iväg till Malax för bara en timmes träning så är det nog minsann skönt att träna i värmen! Dessutom hade jag med mig Philipp som sällskap + fotograf. Elmeri har gått framåt väldigt mycket i agilityn, tycker jag. Under träningen började jag nämligen fundera på att det faktiskt är mindre än ett år sedan Elmeri var i Malaxhallen för första gången och då var han nybörjare och i princip rädd för alla hinder. Nu tycker han att det är hur roligt som helst. Det är så roligt att träna agility då man märker att hunden verkligen njuter av det.

 

Vi har haft den stora tvättproceduren hos oss ikväll. Elmeri försöker alltid dra till med sina bästa tyck-synd-om-mig miner. Och han lyckas ganska bra faktiskt. Eller hur? Men det är tur att han inte får mig på fall ;) Han är snäll då han tvättas, men det är verkligen ingen favoritsyssla. Fönandet och borstande är inte heller någon hitt, tycker Elmeri.

 

Det tog "bara" tre timmar idag. Ibland tar det mycket längre om han har många tovor i pälsen som måste redas ut. Eftersom jag spenderade närmare fem timmar på att reda ut tovor i lördags gick det ganska smidigt idag. Det är alltså ingen lättskött päls Elmeri har! Förstås, om man skulle borsta honom 5-10 minuter per dag, så skulle man inte behöva ta sig an sådana här stora "projekt". Men jag är så dålig på att borsta honom varje dag ;)

 

Men nu när han är klar så är han som ett litet fluffigt moln. Vi brukar kalla honom fluffmonstret.

 

 

 

Allt gick riktigt bra igår, fastän Elmeri själv säkert tyckte att det var sämsta kvällen i mannaminne. Första gången han faktiskt vaknade och verkade veta vad som pågick var klockan 19-20. Men sedan sov han ännu i flera timmar efter det.

 

Senare, då han ville börja gå, bar inte benen honom och allt var riktigt dåligt. Han gnydde lite, fortsatte sova, gnydde, fortsatte sova... Ville inte äta, ville inte dricka. Ytterligare några timmar senare, då benen äntligen bar honom, fick han en knackkorv och vatten och vi gick ut för att kissa.

 

Sedan fortsatte gråten. Ingenting var bra. Han ville inte äta, han ville inte dricka, han ville inte sova, han ville inte gå ut, han ville inte leka. Han visste nog knappast själv vad han ville. Och jag tyckte förstås fasligt synd om honom! Försökte paja och få honom att sova. Vid två-tiden somnade vi sedan båda två, och han verkar ha sovit riktigt gott. Jag har i alla fall inte vaknat av någon gråt.

 

Idag är han mycket piggare! Men han är nog inte riktigt sig själv ännu. Hur som hels tycker jag att allt har gått riktigt bra. Såret i munnen ser också riktigt bra ut redan!

 

Nu är vi äntligen hemma efter veterinärbesöket. Elmeri ligger ännu och sover, vilket han troligtvis kommer att göra i ännu några timmar. Allt gick bra! Det var en mjölktand som aldrig riktigt hade lossnat som togs bort. Elmeri röntgades och "opererades" och under tiden körde jag iväg till GW gallerian tillsammans med mamma för att dricka kaffe och vänta. 1-1½ timme skulle det ta och sedan fick jag hämta hem honom.

Han ska ligga på varmt ställe nu medan han vaknar, därför ligger han under handdukar. Själv sitter jag i köket nu, men springer till vardagsrummet varannan minut för att titta till honom. En gång när jag tittade till honom hade han faktiskt huvudet uppe. Men när jag kom fram till honom sov igen. Han reagerar inte riktigt på något ännu, så pass sömning är han. Men som sagt, några timmar borde det väl ta innan han vaknar på riktigt.

 

 

Nu har vi varit till veterinären. Vi fick veta att det tydligen är en mjölktand som aldrig riktigt lossnat. Det kan vara så att den permanenta tanden aldrig kommit fram och därför inte puttat bort mjölktanden. Det var en teori. Vi fick en ny tid till torsdag och då ska tänderna röntgas och så ska tanden eventuellt tas bort om det behvös. Idag börjar Elmeri på en antibiotikakur.

En helt vanlig söndag, vi har ätit en sen frukost, chillat här hemma och varit hos pappa på söndagsmiddag. Imorgon kommer "vardagen" emot igen då Philipp åker iväg till Jyväskylä. Själv är jag ledig från skolan ännu i två veckor. Jag har ändå på känn att det inte kommer att bli två lugna veckor för min del. Jag har en hel del program inbokat redan nu.

 

Det som jag måste ta itu med genast imorgonbitti är att ringa till veterinären. Igår kväll märkte jag nämligen att Elmeri har en lös tand! Han har inte mycket tandsten eller dyl. och det är bara den lösa tanden som inte ser ut att må så bra alls, resten av tänderna ser helt bra ut i mina ögon. Jag är förstås jätteorolig och jag hoppas verkligen att det inte är något värre. Stackars liten. Om det är någon av er som har erfarenhet av något liknande så får ni hemskt gärna berätta era erfarenheter.

 

 

Jag älskar den nya "bryggan" vid Karperöfjärden, speciellt nu när isen har lagt sig. Och Elmeri kan faktiskt redan gå på isen, så tydligen håller den åtminstone för 4 kg hund. Jag har gått ner till stranden både igår och idag så bilderna i detta inlägg är lite blandade från både igår och idag.

Elmeri har haft sin 2-års vaccinering idag, vilket då innebär att han har vaccinerats mot kennelhosta. Elmeri verkligen hatar att gå in till veterinären, han vet precis var vi är när man går upp för trapporna till kliniken. Han vägrar att gå och svansen är långt, långt nere under hela besöket och hela tiden försöker han smita ut. Men det gick ändå relativt bra!

Jag har bara pysslat på här hemma idag. Lekt mycket med Elmeri, druckigt kaffe, städat och gjort skoluppgifter. En ganska lugn vardag med andra ord. Det är riktigt skönt att bara ha föreläsningar tisdag, torsdag, fastän man inte riktigt kommer in i någon rytm. Onsdagkvällar betyder lydnadskurs för mig och Elmeri, jag borde alltså så småniomin börja ställa oss iordning för att åka iväg mot Hankmo.

 

 

Vi hade som sagt agility nu ikväll och jag hade bestämt mig för att vara på plats i så god tid att jag även skulle hinna med en lite längre promenad innan vi skulle börja träna. Både för att värma upp både mig och Elmeri och för att bara njuta i skogen en stund. Precis invid agilitybanan börjar nämligen en ganska bred skogspromenad. Jag har för mig att man kan gå runt hela Infjärden om man fortsätter, men det har jag aldrig prövat på.

Agilityn gick ganska bra för oss. Första varvet gick riktigt fint, Elmeri lyssnade på mig och sprang inte iväg, men på andra varvet gick det helt åt skogen. Elmeri sprang iväg till de andra hundarna och lyssnade inte på mig för fem penni. Tredje varvet var en så pass kort bana att han inte hann tappa koncentrationen ;) Jag blir så frustrerad över att han ibland inte lyssnar på mig. Då han lyssnar och koncentrerar sig så går det ju jättebra, men annars så springar han bara iväg och vill hellre leka med de andra hundarna. Det är väl bara att fortsätta träna.

Sara.

 

Och så fick jag ett skitcoolt jobberbjudande idag. Jag skriver inte destu mera om det, eftersom ingenting är säkert ännu. Men jag blev så innerligt glad över att någon har tänkt på mig. Jag är riktigt taggad för detta fotojobb! 

 

Ikväll har jag och Elmeri agility, en av orsakerna till att jag försökte trötta ut honom i rinken idag. Alltså ett försök till att förebygga femtioelva ärevarv på agilitybanan ikväll. Tillika tror jag inte att det är någon skillnad fast han skulle ha sprungit ett maraton innan, för det är ju så roligt att springa efter alla flickhundar...

 

Godkväll. Idag har igen varit en såndär dag då jag är hemma först sent på kvällen. Först jobb och sedan direkt till Agilityn. Det var sista gången för i sommar och vi hade en liten avslutande inofficiell tävling. Elmeri var kanske inte den mest lysande stjärnan på planen. Han blev nämligen nästsist (av 7?), eftersom han bara sprang efter flickorna (igen!). Det går inte locka honom med godis eller leksak eller något, det är bara flickorna som gäller. Lilla tjejtjusaren.

 

Efter agilityn hämtade jag hem Roope som ska vara hos oss nu över helgen, och nu sitter jag då här vid datorn en stund. Fast jag är nog helt loppuslut, så knappast sitter jag här särskilt länge. 

 

Även jag måste nämna vädret idag, mest för att jag ska komma ihåg det själv. Jag är nämligen ganska säker på att idag har varit den varmaste dagen på sommaren hittills, +28 visade tornet i Smedsby då jag körde hem vid 9 tiden.