saralene.blogg.se

Jag tyckte att det började på dags att skriva om vad som hände kvällen före vårt bröllop för lite över ett år sedan. Det var nämligen någonting som jag inte alls hade väntat mig. Och nu när jag en gång berättar om kvällen så tycker jag att vi lika gärna kan ta hela dagen ända från början.

 

 

Vi började dagen med att bege oss till Sandviksvillan där vi ställde i ordning alltihopa. Bord skulle dukas, stolsöverdragen skulle fixas, blommorna skulle sättas i vaser, ballonger skulle blåsas, toalettkorgarna skulle fyllas med nödvändigheter osv. osv.... Som tur behövde vi inte göra allting själva. Hjälp hade vi av Philipps bestmän, min bridesmaid Jessica, Philipps moster + man och våra föräldrar. Det gick egentligen ganska snabbt då vi var så många.

 

Mellan varven blev jag tvungen att åka ut till Rimal (?) någonstans och hämta min bröllopsklänning som det hade gjorts en sista-minuten-ändring på, och så hade vi också övning i kyrkan. Men klart blev det nog ändå till sist fastän det kändes som om tiden inte alls skulle räcka till.

När vi var klara spikade vi upp våra vägskyltar i sista minuten. Förresten så hittade vi alla skyltar förutom en när vi åkte runt och plockade upp dem nästa dag. Jag undrar vem som stal den sista... Det var faktiskt just den som spikas upp på bilden nedan som inte återfanns.



Någonstans mellan varven hade jag väl också hunnit checka in på Astor. Jag hade nämligen en rum bokat där eftersom jag inte ville sova med Philipp natten före bröllopet.

Så kom kvällen, och vi hade ordnat grillfest hos mamma för de långväga gästerna och för våra vänner. Vi åt och drack och hade det trevligt. Svärmor (jag antar att det var hon) hade dekorerat buskar och dörrar med fina dekorationer. Mellan varven tränade vi pardans på gräsmattan. Jag måste säga att detta var den mest lyckade grillfesten som jag någonsin har varit på. Jag hade så roligt och jag hoppas att alla gäster också hade det bra.

 

Nåja, men vad hände sedan? Jag och Philipp var redan påväg att åka iväg till var sitt håll då vi plötsligt hörde en jättestor smäll. Oj, var det någon som hade tappat en tallrik? Men så fortsatte smällarna. Bang, bang, bang. Jag hade ingen aning om vad som pågick.



Det visade sig vara en tysk bröllopstradition som hade satts igång. Polterabend. Man krossar gammalt porslin för att bringa lycka åt brudparet. Och sedan är det bröllopsparet som får städa upp.



Först var det faktiskt ganska kul, men när vi hade hållit på i vad som kändes som timmar så var det liksom inte så roligt längre. Jag ville ju åka till hotellet för min skönhetssömn, men jag vill ändå inte lämna en endaste skärva på marken eftersom Elmeri ju springer omkring på mammas gård. Men någongång blev vi faktiskt klara!



Efteråt har vi fått höra att traditionen nog är mycket värre i Tyskland. Där hade de stjälpt ut alla skärvor igen och igen hela natten lång ungefär. Men det var ju tur att dom ändå var ganska snälla med oss. Och det var verkligen inget som jag hade förväntat mig att skulle hända. Speciellt om inte annat.



Och till slut fick jag ju åka till Astor och njuta av mitt rum med bubbelpool. Jag minns att jag nog bloggade precis innan jag skulle somna. Och om jag minns rätt så sov jag faktiskt ganska bra den natten. Trots att rummet var varmt och nervositeten hög.

Nå nu vet ni också vad som hände kvällen innan jag blev Mrs. Holtkamp. Resten av bröllopshelgen finns ju dokumenterad under kategorin Bröllop här på bloggen.

Till sist lyckades vi enas om gårdagens meny, eller egentligen bestämde vi oss först då vi stod vid Saluhallens köttdisk och velade. Lamm med stekt potatis i rosmarin som huvudrätt, förrätten bestod av toast med räkröra och till efterätt en ostbricka. Som dryck: bröllopsvinet så klart. Vi har fortfarande kvar flera flaskor fastän det har gått ett år.



Annars gjorde vi väl inte så mycket speciellt igår, gick en stund på stan, tog det lugnt, städade köket, lagade mat och gick i bastun. Men en riktigt bra bröllopsdag var det i alla fall, fast nästa år skulle jag hemskt gärna bege mig iväg på en liten resa i juli. Det skulle sitta fint. Den vackra solnedgången på bilden fick vi bevittna efter att vi stod ute på terrassen och svalkade oss efter bastun. Så skönt!



Jag kom förresten på att jag aldrig berättade på bloggen vad vi gjorde kvällen innan bröllopet förra sommaren. Det var nämligen en liten version av en tysk bröllopstradition som genomfördes då. Känner att jag måste göra ett inlägg om det lite senare! Ni kan ju googla Polterabend om ni blev för nyfikna nu. Nu ska jag i alla fall bege mig iväg på jobb. Ciao!

 

Vart har det här året tagit vägen? Hur kan det vara ett helt år sedan vi gifte oss? Helt otroligt. Och hur ska vi fira vår första bröllopsdag, kanske ni nu undrar? Planen som den ser ut just nu, är att vi ska fixa till en romantisk middag här hemma på tu man hand. Det är inte så ofta vi spenderar jättemycket tid på att laga fancy middagar tillsammans, eller överhuvudtaget äter hemma bara vi två. Fast först måste vi komma på menyn, handla ingredienser och städa köket. Kan ju hända att vi ångrar oss och sticker iväg till Strampen om det blir för omständigt ;)

 

Tänk att det idag är precis 10 månader sedan jag och Philipp gifte oss. Vad tiden har gått fort! Även om det var sjukt jobbigt att planera ett bröllop så har jag faktiskt väldigt stort lust med att planera något liknande igen ;) synd att man inte har råd att gifta om sig varje år! (Med Philipp alltså!)

Jag har glömt att berätta att jag innan jul tillverkade en hel massa olika fotoböcker från Ifolor. Vi gav nämligen fotoböcker till julklapp åt våra föräldrar och självklart tillverkade jag en version åt oss själva också. Alla bröllopsbilder rymdes inte in i en bok, så istället blev det två. Part I och Part II. Första delen är vigseln i kyrkan och andra delen bröllopsfesten vid Sandviksvillan.

Jag är så nöjd med dessa böcker, och framförallt så nöjd över att jag har fått det gjort. Ni vet, sådana här saker brukar ju lätt lämna. (Som t.ex. våra tackkort, som på riktigt ska skickas iväg vilken dag som helst).

Vi valde den klassiska varianten på tackkorten. Jag är supernöjd med korten och servicen på Studio Fotocenter. Att jag inte gått dit förut! Nu återstår bara att skriva tack och eventuellt våra namn och sedan skicka iväg. Jag satsar på att skicka iväg dem innan jul.

Foto:Sami Pulkkinen

Jag tycker att vi tar och fyller denna dystra regniga dag med en bröllopsbild. Vi firade ju faktiskt 3 månader som gifta igår. Även om varken jag eller han uppmärksammade det på något sätt. Jag bara tänkte tanken ;)

Imorgon är det hela 2 månader sedan vi gifte oss, tänk det! Det börjar verkligen bli dags att skicka ut tackkorten. nu. Men då uppstår frågan. Vilket ska vi välja?

Jag skulle bli oerhört tacksam om ni kunde ge er åsikt på denna fråga. 1, 2, 3, 4? :) Ännu gladare blir jag om ni motiverar ert val.

Gäster vid kyrkan / Pappa lämnar över mig till Philipp

Sandviksvillan.

Fotograf: Sami Pulkkinen

Det är fortfarande så otroligt underbart att titta igenom bröllopsbilder. Jag blir tårögd varje gång.

Sara.

Min bukett



Programblad delas ut / nervös brudgum + bestman



Brudtärnorna



Pappa, jag och Philipp möts





Ringarna och kyssen





Påväg ut ur kyrkan



Mina finaste tärnor på kyrktrappan



Riskastning



I bilen





Det regnade lite då vi anlände till festplatsen, men det gjorde inget, för jag fix paraplyassistans ;)



Kramar, kramar, kramar...



Fina gäster!



Förrättsbordet
(som för övrigt var helt makalöst gott om ni frågar mig!)







Brudgum + bestmen



Philipps pappa håller tal och skålar för oss.


Fotograf: Sami Pulkkinen


Jag kan se igenom bilderna hur många gånger som helst utan att tröttna. Bröllopsdagen är defenitivt den bästa dagen i mitt lov såhär långt. Det finns inget som beskriver känslan. Jag hade så roligt, och det var helt underbart att så många fina människor ville dela dagen med oss! <3


Sara.

Och alla resten av fotografens bilder!

Foto: Sami Pulkkinen.

Sara.

På grund av allt flyttkaos har jag inte kunnat fota min morgongåva, men nu när jag hittade den i en flyttlåda var jag genast tvungen att knäppa några bilder. Jag har velat ha en vitriini länge och tänk att min man visste det? ;) Den är underbar och ska stå på mitt nattduksbord, bara vi får våra nattduksbord ihopbyggda.

Hade personlig fläkt hos frissan. Det var allt annat än svalt den 9:e juli!

Nervös i kyrkan.













Efter vigseln i cabben.



Vi hade kört iväg och gömt oss bakom en buske. ;)









Festligheterna fortsatte hela natten.



Men vi smög iväg till Hotel Astor vid 4 tiden. Där väntade canapér, champagne, jordgubbar och choklad!





Frukost på rummet dagen efter.


Åh jag blir alltid lika blödig när jag tittar igenom bilderna. Jag hade världens bästa bröllopsdag, och jag är så glad över att jag fick min fina prins. Jag hade inte kunnat föreställa mig än bättre bröllopsdag. Tack än en gång alla som på något sätt bidrog till att vår bröllopsdag blev helt fantastisk och oförglömlig.

Vill ni se mera bilder? ;)

Sara.

Vi förde klänningen på kemtvätt igår ... och det kostar tydligen HUNDRASJUTTIOTVÅ jäkla euro. Jag är chockad. Klänningen var riktigt smutsig i släpet och kanterna nertill, så det var verklige något som måste göras vad jag än bestämmer mig för att göra med den. Men 172 euro, kom igen? Jag kan ju "NÄSTAN" köpa en ny för det...

Pappa och jag.



Philipps mamma läser ur Johannesevangeliet.



Philipp och jag tågar ut.



Mina vackra tärnor.



Kyrktrappan.



Ris.



På festplatsen.



Annu och jag.



Brudparets bord.



Annu och jag.



Jag och tärnorna.



Bröllopstårtan.



Glädjeskutt.

Sara.


p.s. Vi har det superbra i Italien!